Är svenska friskolor avskräckande exempel eller modell för andra länder?

Sep 13
2010

Hur kommer framtiden för friskolorna att se ut efter valet? På alliansens sida har folkpartiet närmast mutat in skolfrågorna och på den rödgröna kanten är det vänsterpartiet som hörs högst och mest i skolfrågorna. Vi har därför intervjuat folkpartisten Tina Acketoft, ledamot i utbildningsutskottet, och Rossana Dinamarcas som är vänsterpartiets talesperson i utbildningsfrågor. Nedan svarar de båda på några brännande frågor inför valet:

Tror ni att skolan kan utvecklas bättre eller sämre när den konkurrensutsätts?

Tina – Som liberal tror jag att konkurrens som skapar en mångfald av aktörer i princip alltid är till en fördel för medborgare och konsumenter. Skolan är unik, men inget undantag från den principen. Genom konkurrens skapar vi automatiskt ett krav på utövaren att förbättra sin verksamhet – annars förlorar man. Men det kräver att vi har tydliga och strikta regler som gör att konkurrensen sker på lika villkor och att den kan kontrolleras.

 

Rossana – Statistik visar att resultaten sjunker när antalet fristående skolor ökar, så ökad konkurrens är negativt för eleverna. De fristående skolorna anställer också en stor andel obehöriga lärare vilket påverkar lärarnas status och deras löneutveckling negativt. De stora vinstutbetalningarna i skolbranschen gör också att skattemedel inte utnyttjas optimalt.

Tina – Negativa effekter av konkurrens kan uppstå när man, som i den gamla skollagen, är otydlig eller inte ställer samma krav på aktörerna. Därför är det så viktigt att alliansregeringen i den nya skollagen nu tydligt säger att det så långt det är möjligt ska vara samma regler som gäller för skolan, oavsett huvudmannaskap.

Kan de offentliga finanserna påverkas av att friskolor finns och får etableras?

Rossana – Självklart bidrar de fristående skolornas vinster till att kostnaderna ökar utan att kvaliteten blir bättre. För att höja kvaliteten måste då bidragen höjas ytterligare vilket i sin tur innebär att kommunerna också måste höja ersättningen till de fristående skolorna.

Tina – Inte om man har korrekta och likvärdiga beräknings- och ersättningsmodeller, samt en kvalitetsuppföljning som är offentlig och jämförbar. Jag skulle önska att den kommunala skolan i vissa fall kunde lära av friskolor för att leverera hög kvalitet till lägre kostnad, som uppenbarligen i vissa fall är möjligt.

Kommer ni tillåta att det startas upp nya friskolor efter valet?

Tina – Absolut. Så länge de lever upp till de kvalitetskrav vi ställer så är de välkomna. Sedan är det upp till elever och föräldrar välja vilken skola de vill välja.

Rossana – Först vill vi införa skärpta regler för att stoppa privata vinster och att kommunerna ska få ett större inflytande vid etableringen av nya skolor. Såväl befintliga fristående skolor som nya ansökningar ska prövas enligt de nya reglerna.

Kommer ni fortsätta att sälja ut kommunala skolor och verksamheter efter valet?

Rossana – Nej.

Tina – Ordvalet ”sälja ut” vill jag ställa mig lätt kritisk till. Det korrekta, och neutrala, ordvalet torde vara ”sälja”. Jag ser i princip inga problem med avknoppningar som ju var menat som en form av övertagande så att personalen skulle kunna ta över regin. Problemet bestod ju i att värderingen av skolan gjordes felaktigt, vilket inte får ske.

Tänker alliansen utifrån detta sätta speciella regler eller begränsningar för de verksamheterna som säljs ut?

 Tina – Regeringen bad för några år sedan Statskontoret att titta på frågan. De kom fram till att kommunen måste ta betalt för immateriella värden, t ex varumärket, vid försäljning. Men idag sker nästintill inga avknoppningar längre. Antalet ansökningar till Skolinspektionen har minskat med omkring 400 procent sedan 2007.

Kommer ni att tillåta privat vinstintresse i friskolor?
Tina – Att man driver en verksamhet med vinst kan aldrig vara ett problem, problemet är om man inte levererar den kvalitet som vi satt som krav. Vinst ska alltså vara tillåtet om friskolan håller hög kvalitet. Alliansen är enig om att Skolinspektionen ska få befogenhet att stoppa vinstutdelning om det finns brister.

Rossana – Nej vi vill inte att det ska förekomma privata vinster inom skolväsendet.

Hur ska då vinstintresset begränsas, enligt er?

Rossana – Det ska göras genom att begränsa vilka ägandeformer som ska vara tillåtna, inga aktiebolag t.ex. Vi vill också begränsa det antal skolor som en enskild huvudman kan driva.

Tror ni att den ”svenska modellen” för friskolor kan ge inspiration till, eller kanske avskräcka, andra länder?

Tina – Jag tror att alla goda modeller där man får god kvalitet och valfrihet för medborgarna med ekonomiskt god hushållning är intressanta, oavsett land. I Sverige är vi erkänt duktiga på vård, skola och omsorg så det är väl mycket tänkbart att andra länder är intresserade.

Rossana – Den ökade segregeringen, elevernas sämre kunskapsnivåer och slöseriet med skattemedel borde vara avskräckande för alla länder.

Juli månads Anecta Merger Index

Aug 18
2010

  

 

 

 

 

 

 

 

Svensk ekonomi stärks alltmer och antalet företagsöverlåtelser ökar

Konjunkturläget i Sverige

Den svenska ekonomin fortsätter stärkas, nyanställningar sker inom industrin och även om industrin nu signalerar en mer dämpad utveckling så ligger de flesta indikatorer klart över det historiska snittet enligt Konjunkturinstitutet. Inköpschefsindex steg något i juli och ligger på en nivå som indikerar fortsatt tillväxt. Företagen börjar bygga upp sina lager till normala nivåer igen och framförallt kommer signaler om att man nu börjar investera igen. De positiva signaler som den senast månaden kommit om att utvecklingen såväl i Tyskland som i England tar fart kommer att märkas positivt för den svenska exportindustrin.

Internationella konjunkturläget

De senaste signalerna från Kina pekar på en något minskad tillväxt och en viss risk för att Kina inte förmår balansera USA´s minskade tillväxt i världsekonomin. De stora orosmolnen på himlen är dock den avmattning av konjunkturen som sker i USA och oron över de skuldsatta ekonomierna i Europa.

Från USA har det kommit flera negativa rapporter än positiva den senaste månaden. Husbyggandet minskar, arbetslöshetssiffrorna är sämre än väntat, hushållens förväntningar skruvas ner, inköpschefsindex minskade något och indikerar en långsammare tillväxt vilket styrkts av BNP-tillväxten som var något lägre än väntat. Även bytesbalansen visar fortsatt mycket stora underskott. Amerikanska centralbanken FED låter följdriktigt räntan ligga kvar på den historiskt låga nivån.

Utvecklingen i de skuldtyngda europeiska länderna skapar också en stor nervositet och det går inte längre att hänga på fler bokstäver i PIIGS. Grekland, Irland och Ungern emitterade i juli nya statspapper och fick högre räntor än förväntat. Ungern lyckades inte heller fullteckna sina emissioner. Den stresstest av banker som genomförts gav dock en lugnande effekt på marknaden även om några mindre spanska banker inte klarade testet. Spanien valde dock att stresstesta även mindre banker vilket många andra länder inte gjorde så problemen finns sannolikt även på andra håll.

Sammantaget ser det just nu positivt ut för konjunkturutvecklingen i Sverige även om det finns stora orosmoln internationellt och risken för en ny konjunkturnedgång är fortfarande stor. Då konjunkturutvecklingen är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar antalet företagsaffärer borgar konjunkturläget för en fortsatt uppgång av antalet företagsaffärer i Sverige medan uppgången internationellt ännu inte märks.

Företagsaffärerna ökar

Jämför vi statistiken över företagsaffärer i Sverige med den internationella utvecklingen ser vi att nedgången i Sverige inte varit lika kraftig och de senaste två månaderna har antalet affärer i Sverige överstigit 2009 års siffror. Internationellt ligger antalet affärer dock fortfarande väsenligt under fjolårets. Antalet företagsaffärer i Sverige ökade i juli med över 50 % jämfört med förra året men minskade jämfört med juni månad. Vi förväntar oss att antalet transaktioner fortsätter öka och efterfrågan på företag att köpa är fortsatt större än vad det finns företag till salu. Vår rekommendation till alla som funderar på försäljning är därför att starta upp processen inom kort.

Jönköping 2010-08-17

Lars af Ekenstam

VD Anecta Företagsförmedling AB
Anecta Företagsförmedling verkar som rådgivare och projektledare vid företagstransaktioner. Vi finns i Stockholm, Malmö och Jönköping och har några av Sveriges mest erfarna rådgivare inom företagsöverlåtelser.

Anecta är Sveriges representant för det globala mäklarnätverket Translink International, ett nätverk av mäklare i Europa, Nord- och Sydamerika samt Indien. Translink är rådgivare vid internationella transaktioner inom mid-market-segmentet (affärer på 5-50 mEUR och affärer med noterade bolag).

Källa: Translink International, statistik över alla offentliggjorda företagsaffärer.

Juni månads Anecta Merger Index

Aug 17
2010

Ökande antal affärer i en stärkt svensk konjunkturuppgång

Den svenska ekonomin stärks nu undan för undan vilket Riksbankens höjning av räntan också är en kvittens på. Den svenska ekonomin stärks också snabbare än förväntat med en prognos för årets BNP-tillväxt kring 3,7 %. Inköpschefsindex, som sjönk något i juni, ligger på en nivå som indikerar fortsatt tillväxt.

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer över genomsnittet

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer ligger klart över det historiska genomsnittet och sysselsättningen ökar snabbare än förväntat. Speciellt glädjande är att tillverkningsindustrin och byggindustrin visar positiva signaler, bägge segmenten har en bra orderingång och väntar sig fortsatta ökningar den närmaste tiden. Inom byggsektorn rapporteras till och med om brist på arbetskraft, sannolikt till stor del beroende på ROT-avdragets stora effekt inom hantverksyrkena.

Internationellt är utvecklingen i Asien klart positiv med främst en efterfrågetillväxt i Kina. Att Kina nu tillåter växelkursen fluktuera mot dollarn, att man har stora löneökningar och en ökad inhemsk konsumtion har stor betydelse – och kommer att få än större betydelse – för utvecklingen av världshandeln. Även i USA växer ekonomin med ungefär samma utveckling som i Sverige, dock med en offentlig skuldsättning som kräver åtstramningar framgent. I Europa är läget mer instabilt med en hög skuldsättning i många länder och en oro för om politikerna har styrkan att genomföra de besparingar som krävs. Flera länder som t ex Storbritannien har dock presenterat tuffa sparpaket och inte minst Estland har visat vilken styrka det kan ge till utvecklingen med kraftfulla åtgärder. De åtstramningar som genomförs kommer dock sannolikt att medföra en utdragen konjunkturuppgång. Det finns också en tydlig risk för stora påfrestningar på de finansiella systemen, främst då inom EURO-området.

Antalet företagsaffärer ökade i juni månad och den uppåtgående trend som vi nu sett sedan bottenläget förra sommaren har stärkts.Då det fortfarande finns en betydligt större efterfrågan på företag att köpa än vad det finns företag till salu och konjunkturen nu stärks hela tiden kommer antalet transaktioner fortsätta öka. För den stora gruppen 40-talister är den nuvarande konjunkturuppgången sannolikt det sista lämpliga säljläget under deras aktiva yrkestid och det gäller för dem att inte vänta för länge. Det stora antalet intresserade köpare, såväl i Sverige som internationellt, medför att priserna snabbt kommer upp till normalläge.

Lars af Ekenstam
Partner, Rådgivare, VD

lars.ekenstam@anecta.se
Direkt tel: 036-440 99 01

Anecta Företagsförmedling verkar som rådgivare och projektledare vid företagstransaktioner. Vi finns i Stockholm, Malmö och Jönköping och har några av Sveriges mest erfarna rådgivare inom företagsöverlåtelser.
Anecta är Sveriges representant för det globala mäklarnätverket Translink International, ett nätverk av mäklare i Europa, Nord- och Sydamerika samt Indien. Translink är rådgivare vid internationella transaktioner inom mid-market-segmentet (affärer på 5-50 mEUR och affärer med noterade bolag).
Källa: Translink International, statistik över alla offentliggjorda företagsaffärer.

Länkar!

Informativa länkar.

Arkiv

Alla inlägg i kronologisk ordning.